Jag mådde fortfarande inte bra, jag var fortfarande låst vid mitt hem men kände att jag under kortare perioder kunde ta hem lite människor. De första jag ville ha hem var människorna i mina grupper som jag tränade tillsammans med inom olika new-agegrenar. Så kvällen innan Arja kom satt jag tillsammans med en person i en av mina grupper och planerade för den kommande vårens aktiviteter. Innan Arja kommer lägger jag fram en bok på bordet som jag vill visa henne. Boken är skriven av min dåvarande terapeut och utgiven av en vän. Den handlar om hur man blir frisk genom att använda slagruta, örter och olika växtoljor enligt olika scheman, jag använder mig av detta och vill nu visa denna mirakelkur för kvinnan, en kur som kommer göra underverk.
Men vad jag inte vet om Arja är att hon är KRISTEN, då hade hon förmodligen aldrig fått kliva över tröskeln till vårat hem för mig. Hon sätter sig i soffan, skjuter bort boken med ena handen och säger: "Det här är inte bra". Jag blir förnärmad, hon har ju varken tittat i boken eller låtit mig få berätta om den. Jag känner mig riktigt stött!
Direkt efter att Arja skjutit bort boken börjar hon prata på ett, för mig, väldigt konstigt och främmande språk. Jag fattar ingenting och jag börjar av någon anledning fundera på om hon kan israeliska, om det är det språket hon talar. Sen börjar hon be på svenska, så mycket förstod jag iallafall. och i efterhand har jag självklart förstått att hon bad i tungor. Arja ber i anden och hela rummet blir fyllt av en kraft som var så stark att om jag hade försökt resa mig upp från soffan så hade jag inte lyckats. Gud hade i det här överbevisat mig att det fanns en kraft som var mycket starkare än det jag höll på med och han gjorde det när jag var helt oförberedd. Jag fick dessutom en så stark känsla av att det var det här jag hade sökt hela tiden men inte vetat om det. Så här sitter jag nu och vill HELT byta sida, från djävulen till Jesus. Jag vet inte riktigt varför vi inte ber frälsningsbönen direkt, men efter att Arja gått ringer jag en väninna som arbetar på en skola där en av föräldrarna är pastor och ber henne att upprätta en kontakt mellan oss. Det kom att dröja två veckor innan han hade tid att ringa och det är ingenting jag såhär i efterhand rekommenderar någon som varit starkt involverad i new-age att vänta. Jag trodde att det hemska inte kunde bli hemskare men det blev det under dessa veckor av väntan. Kvällen innan Arja kom hade jag ju börjat planera våren för mina grupper och här sitter jag nu 17 timmar senare och vill byta planhalva. Från den ondes sida till Guds sida. Det var inte den onde beredd på så nu börjar en intensiv strid som pågår i mer än ett år innan huset blir relativt lugnt.
Var välsignad!