Jag vill börja med att hänvisa till Apostlagärningarna 19:19 där det står: "Åtskilliga av dem som bedrev trolldom samlade ihop sina böcker och brände upp dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till femtiotusen silverdrakmer."
Kvällen var här och vi stod alla ute på gårdsplanen. Jag började med att lägga några böcker i en hög som grund till bokbålet. En man står redo med tändvätska och tändstickor för att tända brasan. Därefter lägger jag på bok efter bok på elden. Pastorn poängterar att det är mitt avslut av det gamla livet och att det bara är jag som ska lägga på mina saker på elden och att de andra bara kommer att se på och be tyst under tiden. Jag ser hur boksidorna slukas och det är en härlig känsla som infinner sig, som ett första steg i befrielsen, det känns som om en tyngd av alla måsten som fanns i böckerna bara lyftes bort och det kändes jättehärligt! På elden hamnade också tarotkorten, änglakorten och allt annat jag använt att spå med. Allt som gick att elda eldades resten lades i tätslutande påsar och lades i sopor på okänd ort av min man och en av pastorerna.
Efter bokbålet gick vi alla in i huset och lovsjöng och bad, jag förstod varken något av sången eller bönen. En stund efter sång och bön fick jag be frälsningsbönen och avsäga mig från allt ockult som jag sysslat med. För mig infann sig en känsla av att ha tagit ett steg i rätt riktning.
I Romarbrevet 10:9 står det: "Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst."
Det var det jag hade gjort nu, jag hade bekänt Jesus som Herre i mitt liv och bett om förlåtelse för allt jag hade gjort fel, så nu var jag frälst. Det här kanske låter som ett val som var lätt att göra, men känslan kring det var som om jag stod högt uppe på ett berg och inte såg vad som fanns nedanför och jag fick lov att bestämma mig för att hoppa eller inte och lita på att någon tog emot mig. Jag valde efter en stund att hoppa och Jesus stod nedanför och tog emot mig i sina armar. Det var en läskig känsla att bara lita på att bli räddad utan att man såg något, men en otrolig känsla av att ha blivit räddad och mottagen i Jesus famn. För mig handlade det om att omvända mig från det onda och överlåta mig till Jesus.
Nu var i stort sett alla mina böcker borta, uppeldade, och i nästa inlägg ska jag berätta om vad som hände mig när pastorn kommer med en påse böcker jag skulle få låna och läsa.
Var välsignad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar